228 och fill i’()iiossiiinifon vård oin henne och harnet sainl l>ef'ordra barnet till dop och kristendom. 7. Ih")ter uppgående till 8 riksdaler 1() skilling skulle utsättas IVir den, soin pa nagot sätt birehrådde lägerskvinna hennes begangna bnbryt else, vare sig detta skedde 1'öre eller eller barnets Icklelse. 8. Oin en kvinna ville på okiind ort Irainbida sitt foster skulle hon i sådant nppsat lämnas osliird. Radet ansåg »den oliigenhet niindre om ])å detta sätt något olovligt hävdande skulle d(")ljas iin att man genom sträng efterforskning vid dylikt tillfälle betog elt blödigt sinne all utväg att dtilja sin ftirbrylelse». Rådel gav i detta sammanhang vältaliga uttryck ftir sin Immaniliira inställning gentemot lägerskvinnan och barnet: »Den andra omständigheten, som herrar riksens råd ftir huvudsaklig ansågt), är ftirlägenhet ftir modern att stirja ftir barnets sktitsel och ftida och till äventyrs den äinui sttirre att föra bredvid sin sida nti sitt foster ett talande bevis till sin ftirbrylelse och som hinder ftir hennes giftermål.» Radet framhtill alt effektivare hjälp härvid än allmänna inriittningar, som omhändertogo barnet, icke kunde finnas. Rådet trodde emellertid inte att vad som inom ftirsamlingarna av fallighusmedel och genom kt)llekt kunde samlas eller det biträde hospitalen skidle kunna ge av sina inkomster tdler ytterligare vad som skulle kunna inflyta genom privata sammanskt)tt skulle bli betydande och ftir ändamålet tillräckligt. Man ftireslog i stället att landshtivdingarna skidle få befallning att till nndi*rsl(id ftir av liigerskvinnor födda barn, där dessa kvinnor icke själva ftirmadde underhålla dem, använda de 800 daler silvermynt, st)m ärligen till fattiga barns understtitl och Kungl, Maj:ts befallningshavantles disposition tiverlämnades av de till tiverstyrelsen tiver barnhus- t)ch Imspitalsinrättningarna förordnade serafimerridtlarna. Avslutningsvis ansltit sig rådel idan reservation till vad lagkommissionen ftireslagil i sina punkter ä, (i, 7 och 8 angaende bestraffaiulet av barnamordsbrott. Som synes hade rådel icke upptagit den av lagkommissionen ftireslagna principen att man gent)m en kondiinalion av i)remiering t)ch straff skulle ftirmå kvinnan att ange havantleskapel.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=