202 vilseledande inaiuivrer filli'rep Gustav vid denna lid IVir atl inskriinka tryckfriheten.'^** Men pa denna |)unkt var Gustav obevekli^^ llan avvisade varje form av bekännelsers frampressande genom att den anklagade i detta syfte utsattes fcir ett lidande. Som framgår av hans kommentar till Falkenbergs förslag var detta ett uttryck f(‘)r en stark personlig humanitelsreaktion mot tortyren. Även om tortyrens avskaffande i propagandistiskt givande former visar att han inte varit blind ftir de vinningar i internationell prestige, som voro fiirenade med en dylik åtgärd,**' var tydligen inte ])restigen det avgörande motivet, ulan en äkta humanitär känsla. .lämbirelsen med Katarina II ger sig själv. \"ad beträffar upplysningsideologins betydelse fiir Gustavs slåudpuuktstagande i detta fall får det anses antagligt att Fredrik den stores och Reccarias **** passionerade fördihuande av tortyren såsom inhumanitär riint ett starkt gensvar i hans egen humanitära attityd. Heccarias betydelse fiir Gustavs syn })å straffrättsskipniugen framträder i varje fall tydligt i ett av Gustav egenhändigt fiirfattat aktstycke daterat den 13 oktober 1777. Det innehåller sannolikt ett personligt ståndi)unktstagande till tlet lagfiirslag. som lagkommissionen utarbetade i samband med det idredningsarbete, vilket idmynnade i 1778 års barnamordsplakat och delvis lag till grund fcu- 1779 års strafflagsreform.***’ lM‘ter.som aktstycket ifraga —såvitt jag kunnat finna —utgih' det enda straffrättsliga principuttalande av stiirre räckvidd, om vilket vi med säkerhet kunna säga att det direkt uttrycker konungens mening, är del anledning att mera ingående diskutera delsamma. Gustav betecknar till att biirja med barnamordet som en verklig .Se S. Holiert', (iiisinv III och trycklriheten, 11)51, .s. 4.'5 l'f. Boheif^ luir i :t.a. s. 41 I'., slående visat hur an^’el;i;,'en Ciustav \ar oin u])])lysningsauktoriteleriias bifall. Se ovan s. 59 f. I.agförslai^et. som utförligt behandlas nedan s. 212 ff. ;ir visserligen daterat den 12 deeeniher 1777. Men lagkommissionens art)ele hade i)ågåll sedan våren 1777, och sannolikt hade Gustav under hand underriittats om de stånd- ])unkter. som kommissionen skulle redovisa i sitt kommande yttrande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=