189 visf alt slälla saken })a I'raintulen. Ufslagef hade uiulershdlls justilierevisionens prchning. .Iiislilierevisioneii erinrade i sill iilslag oin all aklagaren vid käinnärsrällen i .I<)nk()ping. där rannsakningen verkställts, hireslagit all svårare fängelse skidle försökas, men all käinnärsrällen på grund av U.H. 8: 2 hänskjulit målet till hovrätten.-® Av hovriillens protokoll framginge icke huruvida hovrällen fäst avseende vid åklagarens yrkande på svårare fängelse. Juslilierevisionen erinrade om stadgandet i R.B. 17; 87 om svårare fängelse och särskilt om all delta fiirfarande finge tillgripas då bindande liknelser och omsländigheter funnos mot den anklagade. Det vore deslo större skäl all använda svårare fängelse i delta fall efter- .som mer än halvt bevis fiirelåg mot honom. Målet återfiirvisades därfiir till hovriilten, som lillhcills att fiirsöka med svårare fängelse. hflerhand hade emellertid tvekan uppstått hos domstolarna huruvida svårare fängelse vore fiirenligt med föreskrifterna i 1772 års K. Br. l^äirfrågningar i saken hade riktats till Kungl. Maj:t från Gö)la Hovrätt och Arlillerigeneralskrigsriitten. I svarsskrivelserna till dessa domstolar den 15 december 1772 resp. den 29 april 1773 hade Kungl. Maj;t förklarat att det skulle fiirhli vid vad som stadgats i B.B. 17:37 beträffande svårare fängelse. l’rågan ställdes på sin spels genom en skrivelse till Kungl. Maj-.t från Svea Hovrätt av den 3 oktober 1774.-^ 1 skrivelsen framh(")ll Svea Hovrätt alt flera underdomslolar fått den uppfattningen att genom 1772 års K. Br. med ftirhud mot pinorum även det svårare fängelset i B.R. 17:37 blivit förbjvidet. Hovriilten framh()ll att enligt dess uppfattning stred denna underdomstolarnas tolkning mot ordalydelsen i förordningen eniir »nådiga föremålet diirmed endast varit det slags fängelserum, som ej hade någon grund i lag utan hos anklagade delinkvenler kunde medhira någon emot miinsklighelen stridande pina». 'Fill detta kunde icke räknas del svårare fängelse, varom talades i rättegångsbalken. Hovrätten fann del så mycket angelägnare alt delta fcirfarande även i fortsättningen finge tillgripas »som flera- -" .1. R. rof'i sira lur la'll» 1772, s. 1172 ff. -‘ Svea Hovrätts rei,'islratur 1774, s. 457—460.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=