102 bevara och skärpa dessa metoder, ha diskuterats i del hiregaeiide, nämligen furstemaktens (och kyrkornas) behov av straffrätten som politiskt (kyrkopoliliskt) lerrorvai)en. behovet all skapa krigstukt inom legohärarna samt behovet all bekämpa speciella former av kriminalitet: trolldomshrollet och barnamordet. Det är dä av intresse att konstatera att pä grund av den i jämfiirelse med fiirhällandena i mänga andra länder starka slahililel i de centrala maklförhällandena. som inträdde i svenskt stalsoch kyrkoliv efter Gustav 1 :s Ironlilllräde och reformalioiiens seger, straffrätten och tortyren aldrig kommo att spela samma roll i de politiska och kyrkopolifiska konflikterna i Sverige som i Mellan-, Väst- och Sydeuropa. Gustav l:s uppgörelser med dalkarlarna, västgötaherrarna och Dackes anhängare, Krik XlV:s höga nämnd och Sluremorden, mordet pa Ibåk XD\ avrättningen av Giiran Persson och Linköpings blodbad, voro den svenska protestantiska kyrkans förf(")ljelser av olikliinkande -- endast hleka avbilder av de massmord i straffrättsskipningens form. vilka under samma period anställdes i sä mänga andra europeiska länder av allmänt politiska eller kyrkopolitiska skäl. \’ad den militära straffrätten angår, är det ett välkänt faktiuu alt Gustav 11 Adolfs krigsartiklar av är 1(>21 och löö2 såtillvida voro mycket mer humana än andra samtida europeiska krigslagstiftningar alt deras straffbestämmelser voro mera differentierade och mildare.’^ Orsakerna härtill äro ännu inte tillfredsställande utforskade. Men en orsak är sjäUklar: de svenska artiklarna voro utformade för en trupp av delvis annan karaktär än de kontinentala arméerna. Dessa voro vid KiOO-talets Ixirjan sammansatta av legosoldater, vilka utgjorde ett starkt kriminellt belastat klientel. För att upprätthålla krigstukten inomdylik lruj)|) fordrades extremt hårda straffstadganden. Genom Gustav 11 .\dolfs omorganisation av det svenska militärväsendet kom den svenska krigsmakten att till betydande del bestå av nationella förband, rekryterade ur en bondebefolkning, lät vara ur dess lägre sociala skikt. liksom i-j .Se t.ex. (iver.siktenia lio.s F. Hell)ing'M. Hauer, a.a. '•'* .Se O. Hrusiin, (iuslav II .\dolf's krigsartiklar. Några synpunkter. 'r..l.F.F., tt)4.H, s. diS:! ff. oeli K. .\nners, \’asati<iens och stormaktstidens svenska militiirstraffrätt. Några problemstiillningar, T..I.F.F, Ittlil.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=