I den andra upplagan av Nordisk familjebok, den s.k. Uggleupplagan, finns en artikel om stiftelser och stiftelserätt, som i sitt slag är ett i svensk rättshistoria unikt aktstycke. Det hör till encyklopediens kännetecken att på olika ämnesområden med stor akribi och objektivitet i artikelform presentera ett samlat vetande, som i möjligaste mån är fritt från artikelförfattarens egna uppfattningar. Utmärkande för artikeln om stiftelser är emellertid att den just ger uttryck för författarens rättspolitiska ståndpunkt. Författare var hovrättsrådet Gustav Olin, som fick möjlighet att i Nordisk familjebok framföra sin uppfattning om hur stiftelserätten borde utformas. Olins artikel var inte tillkommen av en tillfällighet. Den var en spinoff av hans pågående uppdrag att utreda förutsättningarna att åstadkomma en uttömmande privaträttslig reglering av stiftelserätten. I uppdraget ingick att utarbeta ett förslag till stiftelselag. Olin hade 1915 tillkallats att som sakkunnig inom justitiedepartementet ”biträda vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser”.1 Bakgrunden till utnämningen av Olin som sakkunnig var den att det sedan flera år förelåg ett färdigt förslag till stiftelselag som framlagts av en kommitté som tillsatts 1901 med uppgift att utarbeta ”bestämmelser om vården och förvaltningen av s.k. fromma stiftelser”. Förslaget, som avlämnats till riksdagen 1903, hade av okänd anledning blivit liggande i mer än ett decennium. Kännetecknande för 1903 års förslag var att det innehöll såväl privaträttsliga bestämmelser om stiftelseinstitutet som en offentligrättslig reglering av hur tillsynen av stiftelser skulle anordnas. Det var framför allt den senare frågan, tillsyn och kontroll över stiftelser, som föranlett riksdagens lagstiftningsinitiativ. Olin var färdig med sitt uppdrag 1922 då han presenterade ett utkast till en stiftelselag som i huvudsak byggde på 1903 års förslag.2 1903 års lagförslag och Olins utkast var på liknande sätt indelade i två delar. Den första delen, som innehöll en civilrättslig reglering av stiftelserätten, gick ut på att fastställa stiftelsebegreppet samt under vilka förutsättningar stiftelser skulle kunna tillerkännas självständig rättspersonlighet. I den andra delen av förslaget följde sedan den offentligrättsliga regleringen av tillsyn och kontroll från det allmännas sida. Olin rönte ingen framgång med sitt lagutkast i den meningen att det ledde till en stiftelselag. Med hänvisning till medelsbrist begränsade lagstiftaren sina ambitioner till att endast avse en offentligrättslig reglering av tillsynen och kontrollen av stiftelser. I verkligheten gav man upp tanken på en heltäckande civilrättslig reglering av stiftelserätten, när det stod klart att det var en alltför stor och kom70 olin 75 år En man av sin tid? Gustav Olin och stiftelserätten claes peterson I 1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om tillsyn över stiftelser 1929:83, s. 13 2 Om lagstiftningsprocessen se Hessler, Henrik, Om stiftelser. Studier över stiftelseinstitutet i svensk rätt, Stockholm 1952, s. 5 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=