i Freiburg; denne kom senare som professor till München, där han och hans hustru omkom vid ett bombanfall 1944. Von Schwerin förvaltade en vetenskaplig tradition om de nordiska rättskällorna, som i Tyskland gick tillbaka till Konrad von Maurer [1823–1902] och Karl von Amira [1848–1930] i slutet av 1800-talet. I Olins bibliotek finns också Freiherr von Schwerins Germanische Rechtsgeschichte, Ein Grundriss i ett samtida pappband i en upplaga som utkom under krigsåren (1943). Von Schwerin var medlem avNSDAPoch ”Mitglied der Akademie für Deutsches Recht”.24 Varje bok i biblioteket har sin historia, men beträffande denna bok är den förborgad. Har Olin beställt denna politiskt belastade bok från Tyskland under brinnande världskrig? Eller har han fått den av Sture Petrén, eller…? Vi får nöja oss med att betrakta den som ett stycke samtidshistoria. Den ”germanska” politiserade inriktningen av rättshistorien som von Schwerin företrädde kom i Tyskland efter krigsslutet att betraktas som paria. Den ställdes inför stora svårigheter och utmaningar när den skulle finna en ny forskarkrets.25 Samtliga de tre professorer i rättshistoria, som i slutet av 1940-talet tog plats i stiftelsens styrelse, tillhörde emellertid den inriktning som bedrev forskning i svensk rättshistoria i ”germansk” tradition.26 En konsekvens var att i Sverige marginaliserades ämnet rättshistoria i en alltmer uttalad modern rättskultur präglad av rättspositivism och rättsrealism. Makarna Olin hade redan några år efter att de ingått äktenskap i testamente bestämt att efter bådas död skulle inrättas en stiftelse för rättshistorisk forskning.27 Men mot bakgrund av det rådande – alltmer modernt orienterade – rättspolitiska debattklimatet och därmed också ämnet rättshistorias situation, fann de anledning att förverkliga stiftelsen redan under sin livstid. Rättshistorisk forskning har ”hittills inom vårt land bedrivits i mycket ringa omfattning”, konstaterade han. Syftet med stiftelsen ”var att så småningom åstadkomma en på djupgående forskning grundad framställning av hela den svenska rättens historiska utveckling”. Med andra ord en handbok av samma grundliga slag som Max Planck Institutet i Frankfurt under Helmut Coing [1912–2000] skapat beträffande den europeiska privaträttens utveckling.28 När stiftelsen inrättades i november 1947 överlämnade makarna Olin till stiftelsen en post Sandviken-aktier som representerade ett kursvärde av drygt 500.000 kronor. Det kan ha funnits ytterligare en anledning till att stiftelsen inrättades i november 1947. Vid årsskiftet 1948 infördes nämligen lagstiftning beträffande beskattning av arv och gåva samt kvarlåtenskapsskatt.29 53 kjell å modéer 24 Claudius Freiherr von Schwerin, Germanische Rechtsgeschichte, Ein Grundriss, 2 uppl., Junker und Dünnhaupt Verlag: Berlin 1943. 25 Regina Ogorek, Rechtsgeschichte in der Bundesrepublik (1945 – 1990), i: Dieter Simon (red.), Rechtswissenschaft in der Bonner Republik. Studien zur Wissenschaftsgeschichte der Jurisprudenz, Suhrkamp: Frankfurt/Main 1994, 60 ff. 26 Jan Eric Almquist, Det processuella förfarandet vid ägotvist. Studier över jordabalkens 14 och 15 kapitel. (Upps.) Stockholm 1923; Henrik Munktell, Bergsmans- och bruksförlag intill 1748 års förlagsförordning, Uppsala 1934; Ivar Sjögren, Rättshistoriska studier angående ogulden köpeskillings rätt vid föryttring av fast egendom, Stockholm 1930. 27 Bäärnhielm, a.a. (2002), 6. 28 Helmut Coing, Handbuch der Quellen und Literatur der neueren europäischen Privatrechtsgeschichte, BdI-III, Beck: München 1973–1988. 29 SOU1946:79. Betänkande med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen samt angående kvarlåtenskapsskatt m.m. – Beredningen föreslog införande av en kvarlåtenskapsskatt, som skulle ge omkring 40 miljoner kronor
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=