Före 1928 års lagstiftning fanns inga sanktioner om någon av parterna bröt ett kollektivavtal. Den nya lagstiftningen innebar att staten utnyttjade sitt tvångsmonopol för att få parterna följa avtal. Vilka konsekvenser lagen skulle få berodde ytterst på vilka villkor som arbetsdomstolen skulle anse vara reglerade i avtalet. Domstolen inledde sin verksamhet den 1 januari 1929. Inom några få år lämnade den viktiga prejudikat som innebar normativa allmänna rättsprinciper. I mål nr 1929:29 fastställde ADatt pappersarbetare vid bruket i Koppom var skyldiga utföra byggnadsarbeten utan att ha rätt till den högre lön som gällde för byggnadsarbetare. Man hänvisade till en egenhändigt formulerad princip: arbetsgivare hade rätt att ändra arbetsuppgifterna utan att behöva förhandla om nya löner, eftersom kollektivavtal ”måste anses innebära att därav bunden arbetare är skyldig att mot de avtalsenliga löneförmåner som gäller för det arbete, vari han är anställd, utföra allt sådant arbete för arbetsgivarens räkning, som står i naturligt samband med dennes verksamhet och kan anses falla inom vederbörande arbetares allmänna yrkeskvalifikationer”. Att lägga ner arbetet i strid med kollektivavtalets villkor, inklusive de ”dolda”, kunde leda till kännbara sanktioner. Nu kunde kollektivavtal göras ”rättsligen gällande”. En serie senare avgöranden pekade i samma riktning. Så upprätthölls “den allmänna rättsprincipen” att arbetsgivarens hade fri uppsägningsrätt liksom att han hade tolkningsföreträde i tvister om avtals innebörd, vilket innebar en plikt för den anställde att utföra varje beordrat arbete, även om arbetsgivarens bedömning skulle visa ha varit fel.81 Ur arbetarnas synpunkt hade intressetvister förvandlats till rättstvister genom de magiska orden ”måste anses”. De flesta av villkoren enligt § 23 erkändes men inte arbetsgivarens ansvar för omsorg om arbetarens vällevnad. En selektion ur legostadgorna överfördes till de nya tjänsteavtalen i skepnaden av dolda villkor. Men till de ”naturliga” villkoren hörde enligt ADinte husbondens/arbetsgivarens ansvar för social välfärd, hälsa, miljö och anställningsskydd. Arthur Engbergs profetia besannades. Men hade det bara nackdelar? Arbetsdomstolen skyddade även arbetarnas föreningsrätt, den ingick som ett naturligt, dolt villkor i varje kollektivavtal. Det var en del i domarnas övergripande politiska syfte att värna arbetsfreden med hjälp av ett kollektivt system. AD:s upptäckt av dolda villkor blev vägledande för formationen av den ”moderna” svenska arbetsrätten. Domstolens rättsbildning omkring 1930 var den sista länken i en lång rad av förskjutningar sedan 1885. Staten ändrade gradvis attityd från politi över laisser faire via intervention till korporativism. De rättsliga medlen rörde sig från offentligrättsligt färgade regler om tjänstehjon och lösdriveri, tvång och straff, till en renodlad privaträttslig position, skadestånd, uppsägning, obligatorisk skiljedom och en utvidgad fredsplikt grundad på AD:s interpolation av oskrivna villkor i rättsligt bindande kollektivavtal. 39 mats kumlien 81 AD1929:29; AD1930:52; AD1932:100; AD 1933:94; AD1934:51; AD1934:179; Geijer & Schmidt 1958, s. 36, 83, 257. Arbetsdomstolen som rättsbildare
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=