mycket annat var professor i civilrätt vid Uppsala universitet och 1917–1962 innehavare av en lång rad ministerposter. Undén var en pionjär i den svenska doktrinen. 1912 publicerade han en doktorsavhandling med titeln ”Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt”.66 Den bestämda formen ”kollektivavtalet” belyser hur den sociala företeelsen nu hade upphöjts till juridiskt begrepp. Med tydliga hänvisningar till tysk doktrin (men också till Olin) hävdade Undén att fackföreningarna måste erkännas som juridiska personer och kunna dömas till skadestånd vid kontraktsbrott. Han betonade att det fanns ett mycket starkt samband mellan kollektivavtal och fredsförpliktelser. Genom sina miniminormer kunde kollektivavtalet ha en tvingande verkan, som innebar ett skydd för den svagare parten, arbetaren.67 En arbetsgivare kunde annars använda sin ekonomiska övermakt till att förmå en arbetare att före arbetsavtalets utgång gå med på en försämring i arbetsvillkoren genom att helt enkelt meddela att arbetaren eljest skulle sägas upp när avtalets löpte ut.68 Arbetsgivarens fredsförpliktelse kunde lätt bli illusorisk. Rättsutvecklingen behövde därför bättre garantier mot arbetsgivarens fria användning av sin rätt att “fritt antaga och avskeda arbetare”, om kollektivavtalet skulle fylla sin fredsbevarande uppgift.69 I det sammanhanget uppmärksammade Undén indelningen i rätts- respektive intressetvister, vilken han i likhet med många socialdemokrater ogillade. Han hävdade att det torde vara omöjligt att finna något objektivt kännetecken på rättstvisterna. För en jurist var det visserligen självklart att ett avtal liksom en lag kunde omfatta långt fler frågor än de uttryckligen nämnde. Men, skrev han, Att tvisten rör sig om tolkning av avtalet, kan nästan alltid påstås av den part, som har intresse av en sådan klassificering. I själva verket torde det inte kunna uppletas något annat kriterium på tolkningstvister än endera partens påstående.”70 Den kritiska inställningen till begreppet ”rättstvister” hindrade inte Undén från att ansluta sig till de socialdemokrater som stödde kravet på obligatorisk skiljedom och inrättande av en särskild arbetsdomstol. Meningarna var delade inom arbetarrörelsens ledarskikt. Under första världskriget rådde borgfred i det svenska arbetslivet men mot slutet av kriget uppstod, som i andra länder, sociala oroligheter. Revolutioner i Tyskland och Ryssland, men i Sverige politisk demokrati genom parlamentarism och allmän rösträtt. När de nya rösträttsreglerna tillämpades i valet 1921 gick de konservativa tillbaka medan socialdemokraterna vann mark, för att sedan ha regeringsmakten flera gånger på 1920-talet. På arbetsmarknaden hade fackföreningarna hämtat sig efter storstrejkens nederlag och organisationsgraden steg snabbt, mot slutet av 1920-talet hade de omkring en halv miljon medlemmar. Och strejken var ett vapen. Även om kollektivavtal formellt hade erkänts som bindande var det uppenbart att de inte fungerade som instrument för att hålla fred på arbetsmarknaden. Sverige var under 1920-talet ett av de mest konfliktdrabbade länderna i 36 gustav olin och den svenska arbetsrättens historia 66 Modéer 2009, s. 211. 67 Undén 1912, s. 20, 154, 187. Se även Undén 1911, 1919. Kumlien 2004, s. 240-243. 68 Undén 1912, s. 198. 69 Undén 1912, s. 187. 70 Undén 1912, s. 201-203. Liberalerna byter sida
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=