Den judisk-kristna storyn om Abraham och Isak har utsatts för många tolkningar. Så även den juridiska relationen mellan husbonde och tjänstefolk. 1729 analyserade David Nehrman, senare adlad Ehrenstråhle, olika arbetsförhållanden. Hans försökte anpassa svenska sekelgamla regler till ett vetenskapligt system och kombinerade dem med antik romersk rätt ochCorpus Iuris Civilis från 530-talet. Tjänsteavtalet placerades under begreppet locatio conductio operarumsom avsåg arbetskraft, till skillnad från locatio conductio operis som avsåg ett avgränsat resultat. Nehrman slog fast att grunden för tjänarens lydnadsplikt var ett fritt ingånget avtal. Kravet på samtycke för arbetsskyldighet var enligt Nehrman baserat ”på sielfwa Naturens Lag”. Men samtidigt innebar avtalet ofrånkomliga villkor om ojämlikhet mellan parterna: för arbetaren att välja vilken husbonde han skulle underkasta sig och för husbonden vilken arbetare han skulle sörja för, som en fader för sina barn.7 Patriarkala delar trivdes bra tillsammans med en lära om avtal, status med kontrakt. Samma utgångspunkt hade Mathias Calonius när han i Åbo i april 1811 lade ut texten omJuris Prudentiam Civilis och då gjorde skillnad mellan bestämt och obestämt arbete. I det senare var tjänstefolk skyldiga att lyda sina husbönder, vilka skulle klä, föda och vårda hjonen om de blev sjuka.8 Plikterna var lösa i kanterna. Hur skulle det annars se ut? Så frågade 1811 års lagkommitté och svarade i civillagsförslaget 1826 att det vore lika betänkligt att precisera arbetsförhållandets skyldigheter och rättigheter som att bestämma gränser för föräldrarnas makt och myndighet över sina barn.9 Synsätt och rättsregler stämde väl överens med verklighetens etablerade positioner. Att alla fattiga måste ta årsanställning fungerade i ett enkelt jordbrukssamhälle, med minimal arbetsdelning, begränsad konkurrens och rörlighet, små enheter och relationer ansikte mot ansikte. Arbetaren levde normalt som medlem av husbondens familj och var ett allmänt bidrag till verksamheten. Men det stundade nya tider. Den patriarkala regleringen motsvarade alltså länge verklighetens sedvänjor. Men under 1800-talet hände mycket. Befolkningen mer än fördubblades samtidigt som den sociala sammansättningen förändrades. Brist på arbetskraft byttes till överskott, arbete i familj till lönearbete på en marknad. Stora grupper kunde inte längre försörjas inom ramen för hushållsproduktion, människor började flytta från en socken till en annan, från land till stad, från Sverige till USA. Migration är inte något nytt. Man talade om ”den sociala frågan”, vilket avspeglade en osäkerhet inför att allt fler individer inte bodde hos en uppfostrande och omsorgsfull husbonde.10 Utbudet av formella rättsregler för arbetslivet var knapert. Bortsett från vissa professioner, som hantverkare och sjömän, bestod det av en legohjonsstadga från 1833 och 1864 års förordning om näringsfrihet. Legohjonsstadgan byggde på allmänna principer om samhället och människosläktet, med rötter i medeltida och skolastisk filosofi. 25 mats kumlien 7 Nehrman 1729, s. 239, 242; Modéer 2017, s. 39-62. 8 Calonius 1811, VI:1, VII, Va-VII. 9 LagCommiteen, Förslag till Allmän Civillag 1826, Förslag till Handelsbalk, s. 136-139, 195-196. 10 Underdånigt betänkande med dertill hörande handlingar angående fattigvården i riket, utom Stockholms stad, 1839 volym 2, s. 16-17. Big Bang. Den sociala frågan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=