10 förord och konferenser, som till stor del är dokumenterade i serien Rättshistoriska studier. Det var också stiftelsen som tog initiativet till inrättandet av de Nordiska rättshistorikerdagarna, och bekostade den första i Uppsala 2013. Numera arrangeras dessa möten vartannat år. Med anledning av att stiftelsen firar sitt 75års jubileum har dess styrelse beslutat att utge en särskild volym, vilkens syfte det är att hedra makarna Olins gärning. Gustav Olin var väl bekant med stiftelseinstitutet som rättslig figur och de möjligheter som därigenom gavs att sörja för angelägna ändamål under lång tid. I ett bidrag med titeln Ett barn av sin tid? Gustav Olin och stiftelserätten belyser professor emeritus Claes Peterson Gustav Olins arbete inom stiftelserätten. Tidigare generaldirektören Marie Hafström tecknar i Carin Olin – ett porträtt en bild av Carin Olin och hennes familj. Genom bidraget framträder också bilden av makarnas nära relation och gemensamma intresse för litteratur. Professor emeritus Kjell-Åke Modéer beskriver i Gustav Olin – jurist och humanist, europé och patriot Gustav Olins liv i tidens rättsliga och kunskapskulturella kontext. Gustav Olin kom tidigt i yrkeslivet att intressera sig för arbetsrätten. I september 1906 förordnandes han att »biträda vid utredning och bearbetning av vissa till arbetarlagstiftningen hörande frågor.». Professor emeritus Mats Kumlien belyser i Gustav Olin och den svenska arbetsrättens historia den tidens förhållanden på arbetsmarknaden, politiskt rävspel och Gustav Olins hållning som ämbetsman. Bidragen ger var för sig och tillsammans en klarare bild av makarna Olin, deras gemensamma intresse för rättshistoria och det liv de levde tillsammans.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=